Sista dagen

Idag var det sista dagen på WREC, därför gick vi endast på en föreläsning. Den var med Kornelis Blok och hette Pathway to a fully sustainable global energy system by 2050. Den handlade om hur vi skulle lyckas med att använda förnybar energi till år 2050 – fordon, värme, el m.m. Han sa att 95% fönybar energi är möjlig år 2050, om alla verkligen vill och försöker. Han hade väldigt många diagram som han visade, men jag tyckte att det han sa var bra.

Efter det hade Anika en kort intervju med honom och sedan gick vi upp till Noten, som var vårt pressrum under veckan. Där stannade vi i cirka en halvtimme och sedan var det dags att återvända till Linköpings Universitet.

Jag tycker att det här har varit en lärorik vecka, jag har lärt mig väldigt mycket om energi samt förnybar energi som jag inte vetat förut. Alla har varit väldigt vänliga och de flesta av förläsningarna var intressanta att lyssna på. Allting var bra arrangerat och maten var god. Jag tror faktiskt att det var bra att jag var med på kongressen, och jag tycker att fler unga borde vara där – det är faktiskt vår framtid det handlar om och det är vi som kan förändra den.

Jag vill tacka alla på kongressen, som har varit så trevliga mot mig, även om jag bara var en liten fjortonåring som sprang omkring där med block och penna. Personalen på kommunikationsavdelningen här på Linköpings Universitet har också varit väldigt vänliga, och självklart måste jag säga tack till min handledare och moster Anika som lät mig komma hit den här veckan och göra min prao här. Och det är det sista som hörs av mig.

Fjärde dagen

Vi började dagen, efter att ha anlänt cirka klockan 08.00, med att gå på en föreläsning om energisparande i hushållet med Sarah Darby. Hon pratade om hur människor sparar olika mycket och hur man kan göra för att spara. Hon talade lugnt och det var enkelt att höra henne, men det nämndes många okända begrepp som jag inte kände till.

Sedan hade vi rast en stund, men då skulle Anika ha en intervju med en man från Ungern så då satt jag och läste i några broschyrer och knappade lite på datorn.

Efter det gick vi på en konferens med ekonomen Stephen Thomas som talade om elmarknaden och hur vi köper samt säljer el. Han var också en bra talare, men jag hade svårt att hänga med i begrepp och uttrycken han använde.

Sedan tog Anika och jag bussen till Linköpings Universitet där den stora International day-festivalen hölls. Det var drygt fjorton olika länder representerade och det var riktigt roligt att se alla varierande kulturer. Det var en massa folk, färgglada dräkter och flaggor överallt, så efter ett tag blev det blev sjukt varmt därinne. Efteråt var vi helt slut och då gick vi tillbaka till den delen av Universitetet där Anika arbetar. Och det var allt för idag.

Tredje dagen

Idag, onsdag, kom vi återigen till Konsert & Kongress cirka klockan åtta på morgonen. Vi började dagen med att gå på en föreläsning om att minska ned på energianvändningen inom industrin, med Ernst Worrell. Han talade ganska snabbt och det var mycket diagram och siffror, så det var ganska svårt att följa med, annars var det helt okej.

Efter det gick jag tillsammans med Monica på Risk based adaptation to climate change. Den första talaren berättade om vad som sker med miljön om vi fortsätter som vi gör nu. Det var bl.a faror som stigning av vattennivån, sämre hälsa och kunde leda till allvarligare konflikter. Han varnade om konsekvenserna. Efter honom var det ytterligare två talare som hade sina egna teorier om vad vi skulle åtgärda och hur vi skulle kunna få bättre energi.

Sedan gick jag och Anika på en föreläsning med Roula Inglesi, som pratade om elektricitet i olika länder och hur den användes där. Där var det också många diagram och årtal, det var lite svårt att hänga med, men hon förklarade begripligt.

Efter det var det lunch i matsalen och sedan tog vi bussen till Linköpings Universitet där jag nu sitter och skriver. Jag tycker den här dagen har varit intressant, som föregående, och jag tycker det är roligt att höra alla olika teorier och idéer från världens alla hörn.

Andra dagen

Idag anlände vi cirka klockan åtta på morgonen till Konsert&Kongress. Vi började med att gå på en föreläsning av André Faaij, Det var väldigt mycket tekniskt och han pratade fort så jag hann inte riktigt med på allt. Det var svårt att få en uppfattning om vad det handlade om när det var så mycket siffror och förkortningar överallt.

Sedan hade vi en kort rast, och efter det gick vi till Musikalen – som rummet hette – där det var en konferens med Elias Hinckley, Jenny Ivner och Sara Gustafsson som huvudtalare. Elias var först ut och där hade jag också ganska svårt att hänga med, men sedan var det Jenny och Sara och de pratade om energiplanering i kommunerna, hur det hade fungerat tidigare, vad som inte var bra och hur man skulle förbättra det. De tyckte att man skulle fullfölja sitt arbete ordentligt och verkligen utveckla sin idé.  Jag tyckte det var intressant.

Vi hade ännu en liten rast, men sedan behövde Anika hjälpa till och tolka från spanska till engelska på en av föreläsningarna så då gick vi dit. Det var en mycket underlig presentation som verkade handla om åskledare, inte alls vad man först trodde.

Sedan var det lunch och efter det gick vi på föreläsning med Julia King. Hon talade om vägtransport, mest inriktat på bilar. Det var en riktigt rolig presentation, jag kunde följa med i allting och det var väldigt intressant att se hur mycket vi människor faktiskt åker bil och hur mycket det tar på miljön. Hon ställde frågan hur världen kommer se ut om tio år, vilket jag tyckte var en bra tankeställare för sådana som inte tänker på framtiden så mycket. Hon sa också att fler borde satsa på elbilar.

Efter Julia King gick vi på en sista föreläsning om det svenska elnätet, men då var jag så trött att jag inte kunde hänga med längre. Och det var det sista för idag.

Första dagen

Mitt namn är Julia, jag är fjorton år och gör min prao på Linköpings universitet den här veckan. Jag fick i uppdrag att skriva en blogg om World renewable energy congress som jag är med på de närmsta dagarna.

Vi, det vill säga jag och min moster Anika, anlände cirka kvart i åtta på morgonen till Konsert & Kongress här i Linköping där konferensen ska hållas. Vi mötte Bahram Moshfegh, och gick med honom till SR där han blev intervjuad i radion, sedan gick vi tillbaka till pressrummet och träffade några andra journalister.

Klockan 09.30 gick vi ned till Crusellsalen, där en massa folk hade samlats för invigningen av WREC. När vi hade väntat några minuter anlände kronprinssesan tillsammans med bl.a Elisabeth Nilsson, landshövdingen. Sedan gick Bahram upp på scenen och öppnade konferensen. Efter honom presenterades en massa människor, däribland professor Sayigh, Hans Steen, Lena Ek, Daniel Johansson och Elisabeth Nilsson som officiellt öppnade WREC. Efter det presenterades ännu två talare och sedan var det lunch.

Jag tyckte att det var intressant att lyssna på alla som talade, framtiden är viktig och miljöhoten är ett stort problem för alla. Jag fann talen intressanta och några av de som talade var riktigt bra och hade mycket bra exempel som gjorde att man förstod allvaret i det hela.